Vad som händer och sker hos oss...

NU HAR FALCO FÅTT SOMNA IN...

I tisdags hände det som vi visste skulle kommaLedsen På morgonen när vi skulle gå upp hörde vi en duns på golvet.

Det var Falco som hade rest sig när klockan ringde och skulle komma och hälsa som han alltid gjorde. De andra hundarna gick dit och luktade över honom men gick sedan därifrån som djur gör.

Jag lyfte bort honom till biabeden där han låg och återhämtade sig. Efter en stund reste jag honom upp så att han kunde gå ut och kissa, men det visade sig att han kunde inte gå mer än ett par meter sedan var det samma sak igenLedsen

 

Jag var ute med honom men  fick bära in honom igen. Då visste jag ju vad som måste göras.  Mitt i all bedrövelsen är jag tacksam att jag fick den tiden jag fick. Det blev lite mer än en månad som jag kunde skämma bort honomLer

 

Han har varit pigg hela tiden och i helgen tillbringade vi all tid tillsammans och gick långa promenader. I måndags morse gick vi in till stan på morgonen. På eftermiddagen gick jag med hela flocken på Östra stranden. Det var en underbar dag. På kvällen ville min dotter Zanna att vi skulle komma och hälsa på så hon fick pussa på Falco, ödet kanske.

 

Tisdagen var jag ledig så jag kunde ta det lungnt innan jag skulle åka in med Falco. Jag lyfte upp honom i sängen och där låg vi en bra stund och snckade skit och gamla minnenVinkar

 

Efter en stund hoppade Wilja upp i sängen luktade försiktigt över Falco och slickade honom på nosen och la sig försiktigt bredvid honom och mig, hon har aldrig lagt sig försiktigt förr. (Det är bara hundnördar och några andra som förstår det här)

 

Jag fick bära ut honom i bilen. Nere i Slöinge bar jag in honom. Han var klar och pigg hela tiden men kroppen fungerade inte. Ett stort tack till personalen i Slöinge dom är underbara.

 

Det är inte lätt att ta farväl av sin bäste kompis som funnits så nära de senaste åtta åren. Tänk vad många timmar man tillbringar med sina hundar. Alla träningspass, tävlingar, militärövningar och promenader. Det är många mil vi gått tillsammans. 

 

För att inte tala om alla valp kurser vi har haft tillsammans. Bättre hjälpinstruktör kan man inte få än Falco med sin trygghet och pondus.

Däremot är det väl synd och kalla honom lugn.Till och med så sent som i torsdags var han med mig och Wilja hos Jenny Wibäck i Lotushallen och var störningshund i ett par timmar. Då stortrivdes hanGalen TACK för allt FALCO.

 

Som tur är har jag ju en ny liten stjärna som krupit in i mitt hjärta, lilla Wilja.

Ibland önskar man att man inte fäster sig så fruktansvärt vid sina hundar för det blir så svårt att skiljas från dom, men sån är jag.

Christer